Framtiden

Jag har nu bara några fåtal veckor kvar av mina sista kurser innan sommaruppehållet. Just nu är det rätt mycket att stå i, tycker jag. Gjorde en tenta i lördags (känns som att den gick bra! skönt det...) Har en till tenta nästa vecka lördag samt en individuell uppgift som skall vara inne på fredagen innan tentan. Vi har deadline på vår stora uppgift i Organisation & ledarskapskursen 22 Maj samt deadline på reviderad uppsats 5 Juni våran andra Deadline på vår stora uppgift i Entreprenörskap är den 28 Maj, vår hemtenta läggs ut v 21 alltså om 2 veckor och skall vara klar 8 Juni. Mitt i allt detta skall jag jobba så mycket jag kan (självvalt men ett MÅSTE då jag inte får CSN i Juni) samt gå på medicindeligation inför nattjobbet i sommar men även en liten dagsresa till Danmark 13 Maj :-) Pust pust...
 
Men när skolan känns tung & svår så tänker jag på framtiden, varför jag gör detta. Vad min utbildning kan leda till för möjligheter för mig i min karriär och i mitt liv! Drömmen lever kvar av att starta eget företag, TÄNK OM jag kan få chansen att göra detta, vilken fantastiskt rolig framtid jag har då! 
Driva sitt eget företag som man brinner för av hela sitt hjärta, vilket kommer kännas som att man inte ens arbetar eftersom det är en dröm som gått i uppfyllelse? Ett företag som man kan tjäna bra pengar på, ta ut en lön på, leva på en bra lön om företaget är tillräckligt lönsamt! Jag kanske kommer tjäna bra och det i sin tur leder ju till att vi kan köpa vårt drömhus, skaffa familj som vi kan försörja utan ekonomiska problem, vi kan resa när och vart vi vill, vi kan bygga vårt liv som vi vill!
 
Jag säger inte det att pengar kan köpa lycka, men ekonomisktrygghet är viktigt. Vi lever i ett samhälle som kostar pengar och vill vi ha ett bra hus, ev. bygga eget hus - då behövs pengar. Jag vill att vi skall kunna spara undan till våra framtida barn så de får en ekonomisk trygghet i starten av sitt liv. Pengar kan inte köpa lycka - men det kan köpa en ekonomisk trygghet! Det är nog så viktigt :-)





 
 
 
 
 
 
 

Använd hjärnan.

Mitt 3e inlägg för idag?! Jag måste vara sjuk!?:-D


Lyssnade precis klart på HannaHellqvist vinterprat i P1. Så himla berörande & känslosamt!! Har ni inte lyssnat så lyssna NUU.

Känner igen mig i hennes tankegångar om skam & skuldkänslor men blir också inspirerad av hennes kloka sätt & hennes styrka. Alkoholism är så vanligt & det finns överallt vi måste sluta blunda för det och försöka hjälpa de som behöver det. Samhället måste skärpa sig & ta tag i detta samhällsproblem! Jag har försökt men misslyckats & jag känner skuld över att en människa behövde dö, ensam & övergiven i sin lägenhet. Men han ville inte ha min hjälp. Jävla alkohol!!!!! & jävla samhälle som inte gör någonting! Jag kan bli så förbannad. Känner respekt över alkoholen och vad den kan orsaka för smärta. Jag dricker själv, men jag dricker med måtta.

Hoppas att alla får en fin nyårsafton utan massa alkoholrelaterade problem! Använd hjärnan! Tänk på barnen om de finns omkring er i firandet! Låt de också få en fin nyår! <3

The air that I breathe

Alltså... Vissa avsnitt av Desperate housewives eller Greys anatomy har verkligen en förmåga att träffa rakt in i hjärtat. Såg ni inte kvällens avsnitt av D.H så se den på kanal5play.se !
Kortfattat så handlade avsnittet om att de ska begrava en man till en av hemmafruarna, som blev skjuten, och de går igenom alla tankar och handlingar de haft eller gjort med honom vid livet. Mycket tänkvärt och känslomässigt starkt.

Jag blev verkligen berörd till tusen av hela avsnittet, man får sig en tankeställare och det kan vara så nyttigt!! Så mycket som vi tar förgivet i livet eller alla våra "problem" som knappt räknas som problem när de kommer till de verkliga problemen eller sorgerna i livet, att t.ex. mista en nära vän, anhörig eller närstående på annat vis. Man inser faktiskt oftast inte vad man har förrän man förlorat det. Man ser oftast inte hur bra man har det förrän någonting rycks bort i våra liv som ger oss en käftsmäll som får oss att verkligen värdera livet och allt dess innehåll. Även om man t.ex. är sur eller irriterad så tycker jag att det är viktigt att försonas och förlåta varandra, att aldrig gå och lägga sig osams är för mig superviktigt eftersom att man aldrig kan ta förgivet att den personen vaknar imorgon. För när väl livet sätts på prov så blir små vardagliga ting så ytterst små att de knappt räknas längre, man ser bara hur viktig just denna personen är i mitt liv.


Man uppskattar inte vardagliga ting som vi tar förgivet för att vi tror att det alltid kommer att finnas där. Men rätt som det är så kan livet vända och man har förlorat någonting som står en varmt om hjärtat, men ändå så retar vi oss på en vän, eller en familjemedlem för en skitsak som inte betyder någonting i det långa loppet, visst kan man t.ex. bli upprörd och irriterad på varandra, men så länge vi kan lära oss att förlåta och gå vidare från det så har vi ju också lärt oss någonting. Vi tar inte varandra förgivet utan vi tar tag i de små problem som finns och vi måste lära oss att uppskatta det lilla i livet också.


Självklart menar jag inte att man ska t.ex. stanna kvar i en relation som inte är bra, det vet man ju bäst själv i hjärtat vad som är rätt. Men vi måste ta vara på de personerna som är viktigast i våra liv, de som vi vill behålla och som vi måste vårda ömt. Ingenting i livet är varaktigt, allting kommer att ta slut nångång, se bara till att du har gjort eller sagt allting som du vill säga till din vän, mamma, pappa eller kärlek. Uppskatta det du har. Först då kan man med ro i själen känna att när livet står vid sitt slutskede så har man fått sagt allt som man vill säga till de som faktiskt betyder mest ♥

knepiga och röriga tankar man kan ha va..?

Godnatt! :-)